Den gröna given innefattar en mängd olika områden
Den gröna given är en tillväxtstrategi som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med nettonollutsläpp 2050 och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från förbrukningen av resurser[1].
Ursula von der Leyen, Europeiska Kommissionens ordförande, har beskrivit den gröna given som ”Europe's 'man on the moon' moment”[2].
Bildkälla: Den europeiska gröna given
[1] Den europeiska gröna given
[2] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/speech_19_6749
Ett av två direktiv som rör marknadsföring (den andra är Green Claims)
med syfte att bland annat förbjuda:
- Användning av generella miljöpåståenden, som till exempel miljövänlig, naturlig, biologiskt nedbrytbar, klimatneutral eller eko, utan bevis som stödjer påståendet.
- Påståenden om att en produkt har neutral, minskad eller positiv påverkan på miljön genom klimatkompensering.
- Användning av hållbarhetsmärkningar som inte är baserade på godkända certifieringssystem eller etablerade av offentliga myndigheter.
- Användning av hållbarhetspåståenden om användningstid eller intensitet under normala förhållanden, om de inte är bevisade. Till exempel att en tvättmaskin håller för 5 000 tvättar om detta inte är sant.
- Att konsumenter uppmuntras att byta ut förbrukningsvaror i förtid, vilket är vanligt förekommande, exempelvis med bläckpatroner.
- Påståenden att varor är reparerbara när de faktiskt inte är det.[3]
Syftet med direktivet är att stävja greenwashing och ge konsumenter ett bättre skydd mot orättvisa metoder och säkerställa bättre information.
Direktivet träder i kraft i september 2026.
[3] https://miljo-utveckling.se/experten-det-innebar-eu-lagen-om-greenwashing/
Det andra av två direktiv som rör marknadsföring har som syfte att
reglera hur miljöpåståenden får användas:
Vill man göra ett miljöpåstående kommer man både behöva underbygga dessa samt få sitt påstående granskat och förhandsgodkänt innan man kommunicerar det. Kritiska röster har höjts som tycker att direktivet går för långt och att rädslan att bli anklagad för grönmålning i stället kan leda till raka motsatsen så kallad ”greenhushing”, det vill säga att man väljer att inte kommunicera något alls.
Direktivet förväntas träda i kraft 2027.
Begrepp och förklaringar:
Greenwashing: Om ett företag ger intrycket av att de gör mer för miljön än de egentligen gör så är det grönmålning.
Greenhushing: Om ett företag väljer att hålla inne med information av rädsla att bli felaktigt anklagade för grönmålning.
Greenwishing: Om ett företag förbinder sig till ett mål som de inte har en realistisk möjlighet att uppnå.
Detta är bara en väldigt förenklad beskrivning av några av de viktigaste förändringarna som sker i EU just nu. Listan av krav växer och de gör det i snabb takt.. Och visst kan det kännas som en snårig djungel att ta sig fram i eller ett svårbestiget berg att bestiga, men vi sitter alla i ”samma båt” så låt oss göra det tillsammans..
Vill ni veta mer om hur vi tolkar och tar oss an kommande lagkrav? Har ni frågor eller bara vill diskutera gemensamma utmaningar, bolla idéer eller dela med er av hur ni tänker så är ni varmt välkommen att kontakta mig så bokar vi in ett möte!
Tobias Wendrup, Hållbarhetsansvarig
Tobias.wendrup@order.se
sustainability@order.se
+46 (0)70 – 092 23 98
Inledningstext från Order Nordic Magasin nr 2 2024, Hållbarhet:
”Kärt barn har många namn”
Att kärt barn har många namn har vi vetat länge, men hur många namn kan ett kärt barn egentligen ha? Och hur ska man kunna hålla koll på alla namn? Finns det någon bra minnesteknik som ger lite hjälp på traven? För ärligt talat så är det rätt svårt att hänga med i svängarna.
Det händer mycket inom EU just nu. Det stiftas lagar, tas fram direktiv och sjösätts initiativ som ska verka för att Europa ska bli världens första klimatneutrala region.
Det i sig har kanske inte så mycket med barn att göra men dess reproduktionsförmåga får mig osökt att tänka på just det. Dessa nya lagar, direktiv och initiativ har två saker gemensamt - de är alla ättlingar till EU:s omtalade tillväxtstrategi ”Den gröna given” och de presenterar sig oftast inte med namn utan med förkortningar. EU har under de senaste åren fullständigt akronymiserats. Kanske inte fullt ut i sin rätta bemärkelse eftersom en akronym egentligen ska bilda ett ord av initialer men ändå. Man sparar spaltmeter med text genom att använda sig av förkortningar i form av initialer i stället för att skriva ut hela namnet. Och visst, det förenklar säkert en del för de som lyckas tungvricka sig fram, men finns det inte en risk att de som inte är så bevandrade i ämnet fattar nada?
Här följer några exempel: Corporate Sustainability Reporting Directive blir CSRD, European Sustainability Reporting Standard blir ESRS, Corporate Sustainability Due Diligence Directive blir CSDDD eller CS-trippel D och Ecodesign for Sustainable Products Regulation blir ESPR. Jag gillar alla men min favorit när det kommer till akronymer
är utan tvekan CBAM som står för Carbon Border Adjustment Mechanism. Visst flyter det fint!
Ambitionen med den gröna given är inget annat än fantastisk. Att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser, där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursförbrukning och där inga människor eller platser lämnas utanför kräver stora förändringar. Stora förändringar i sin tur kräver mod och ledarskap, inte bara från politiken utan också från näringslivet. kt få det att hända – en förståelse för vad som behöver förändras och varför. För har vi bara det så kan våra kära barn ha hur många namn som helst för vi vet både vilka de är och vad de kallas. Vi vet till och med var de kommer ifrån och vad de gillar.
/Tobias Wendrup, Hållbarhetsansvarig